Min egen bilddikt!

*Livets lärande*


Kunskapstörst
en ambition att lära
Vilket är störst
att ge ut eller bära?

En gåva att veta
om livet i stort
Att lyssna och leta
och vända vart kort

Spänning och ansvar
som lutar på oss
att dela med envar
och sluta att slåss

På så sätt vi alla
kan enas som ett
Fredens rop skalla
när alla har vett

Nog kan vi väl enas
allt är som det ska
om alla förenas
och får ha det bra!?

Av: Mig 2006

- Jag skriver poesi -

Jag binder
ordpärlor på rad
Plockar dem från
luften
och fantasins grenar

Kanske de glänser
i ljuset
när man vrider på dem
Kanske de kan bli
till ett smycke
som man kan bära
med sig

Jag knyter ihop
pärlorna på rad
Fäster ihop dem
så de bildar
en enhet
fylld av fantasins
bladverk

Vinterpoesi!

*

*

-Vinterdräkt-

Ångande lunga
kylan frostar min halsduk
Pulsar i snödjup

-Haiku-

En tillvaro i vitt
Prismor av fruset vatten
oskulden fryser

*

*

Av: Mig -2006

-Nattligt möte-


Stunden mellan
natt och gryning
En stilla känsla
av ensamhet

Förnimmelse av liv
som funnits
och gått ur tiden
Andetag intill
ditt öra
Kanske inte så ensam
ändå?

När tunna slöjfingrar
försiktigt smeker
dina skuldror
Blundar du
och gör dig redo
för kontakt

Samtidigt glider solen
upp över horisonten
och ögonblicket
är förbi

AV: Mig 2005

Fångad av livet

En minut av eftertänksamhet

skapar nya vägar

Av: Mig -05

-Godmorgon måne-

Mörkret sänker sig

över morgonsolen

Stjärnorna tänds

en efter en

Gryningsdaggen

- de små dropparna

känns bara

under nattvandrarens sula

Solstrålarna letar sig in

mellan mångubbens skrevor

På jakt

sökandes efter dygnets

framtida symbios

Av: Mig 2005

Så segt i tanken i dag. Energin har utvattnats, kvar vibrerar endast stillhet.

Omgivningen är kristallklar och lika långsam som sinnesförmågan.

Sova, återhämtning.... kallar mig.....

-Schack matt mitt i livet-

Som springare får man

stressymptom och sur mage

Men ganska mycket gjort

Ibland är jag en i mängden

liten men arbetsvillig

Värd att försaka– bonden

Mitt liv som härskare

är sällan men ganska bekvämt

Troligen av feber framkallad

och går snart över

Tornet i mig är ganska inrutad

ja eller nej

svart eller vitt

inga krusiduller tack!

Vissa dagar följer jag

mina bestämda mönster

Allt känns förutbestämt

och jag hänger bara med

Det är samspelet

med medmänniskan

som spelar roll

Glöm inte det

AV: Mig -05

-Chôka-

Lågan av kärlek

bildar kedjor av behov

som är svårbrutna

Känslan av värme

ger tillförsikt i själen

och ökar pulsen

Hjärtfrekvensen lov

dansas av lust och begär

tills elden falnar

Vem vet om dess liv

kommer att återuppstå?

Få är eviga

Är vår en av dem?

Av: Mig -05

Sommartid

Grönskans prakt i sommarsolen. Som små irrbloss av energi som letar sig in varje por och alstrar värme och djupare andetag.
Stillheten i det böljande lövverket smeker hornhinnan och de blänkande solskutten kvittrar i takt med fåglarna.
När vi blundar susar träden högre, mer melodiöst som ett ackompanjemang till hjärtslagen och fågelsången. Njuter av att finnas till....

Abstrakt

Skimrande bubblande bollar
lila, rosa, vita och blå
blixtrar som ett jalusi
framför biografduken

Frostade rösttoner
på väg mot ett annat universum
rastar på min örsnibb
Den röda aran kraxar höst
och tonerna ger sig av

Kvar är det fladdrande ljuset
de pastellfärgade bubblorna
och en örsnibb under arans beskydd





Av mig 2006

Kan vi?

Jag kan – kan du?
se stormen i ditt öga
se röda rosor falna
och forna känslor dö?

Jag kan – kan du?
få himlarna att rämna
att droppa ner sin väta
och skrika ut sin sorg?

Jag kan –kan du?
Höra ljuden öka
från dina andetag
när glädjen ebbar ur?

Jag kan – kan du?
få ögonen att mojna
se livet väckas upp
och ändra svart till grått?

Du kan – kan jag?
övervinna rädslan
av brustna livslöften
och vända de till hopp?

Av: Jag -08

-Liten Jag-

Jag känner mig
som ett embryo
i denna
gigantiska värld

Som en snöflinga
i stormens öga

Ta tag i mig
håll mig hårt!

Låt mig inte
slitas ut
i periferin
eller in i
vuxenvärlden

Håll mig fast
och släpp mig
aldrig!

-Godmorgon måne-

Mörkret sänker sig
över morgonsolen
Stjärnorna tänds
en efter en
Gryningsdaggen
- de små dropparna
känns bara
under nattvandrarens sula

Solstrålarna
letar sig in
mellan mångubbens skrevor
På jakt
sökandes efter dygnets
framtida symbios



Av: Mig 2004

-Livets bredd-


Begär som mynnar
i njutning
Glädje som sprids
i en vind

Tårar som skvalar
av lycka
En nyfödd så rosig
och trind

Sorgen som vittnar
om kärlek
Kunskap som delas
av fler

Vänner som lever
på tillit
Ja livet är allt
som vi ser



Av Mig 2005

Några av mina dikter 2003-2006.

-Våraning-

Snööga plirar
påminner om sin kyla
så töar april


-------------"------------


-Vem minns?-


Sprucken blå fasad
minnen av längtan
En doft
som simmar
i blonda moln

Droppen
som rann förbi
och aldrig
återfanns

Ett liv
i ett album
eller en
polaroidbild
Kanske bara
en försvunnen
spegelreflektion
i skimrande
brunnsvatten

Vad vet jag?

------------"------------

-Höj din röst-


Allvaret
i dina ögon
framförde
sina egna ord

Men det var
ingen
som lyssnade


------------"------------

*Omhuldad*

Jag andas snöflingor
i månljusnatten
Frosten knäpper
runt mina fötter

En skugga drar förbi
och jag ler
det är bara min beskyddare
som gör sig påmind

Flingorna ändrar form
när de landar på ditt ansikte
De smälter och kyler din hud

Dina ögon sänder sprakande ljud
som mjukt dunsar
mot mina trumhinnor
En rysning genom nerver
ner mot halsen

Jag vet att jag är trygg
för min ängel flög iväg
och lämnade mig
i din auras famn


---------------"--------------

-Du har makten-

Huden på dina
fingertoppar
är som känsligaste
hornhinneytan

De förmedlar
de vackraste
toner av
kärleksdrömmar
och löften
om evig ömhet

Smekande
talar de om
för mitt ryggslut
att mina erogena zoner
är gränslösa

Virvlande
viskar de rysningar
över mina armar
och säger sig
veta allt

Marängsöta
smakar de
på min tunga
när de hälsar
på mitt inre

Dina fingertoppar
svävar lätta
som bomullstussar
och gör mig
tillfälligt viktlös

---------------"--------------

-Mitt liv i buljong-


Jag lever
i en skaldjurssoppa
Omgiven
av en syrlig blandning
av mjuka kroppar
med hårda skal


--------------"---------------

-Saknad-

Gripklor runt diafragman

Smärtan förbunden
mellan tårkanaler
och inre organ
Själsliga tårar faller
landar på minnen
för sköra för blickar

Saknadens tomrum
i hjärtats kamrar

Så svårfångade tankar
önskningar
Kompletteringens åtrå
som skärsår
genom märgen
-tomhet



Av: Mig -09

Skrev ett mail...

...idag. Och precis så känns det, just idag...

"Med blicken inbäddad bland molnen
möter jag dagen
halvt bedövad
Bunden eller
total frihet i frånvaro av vetskap?

Omgivande mjukhet
men ändå sval ensamhet
bland så många människor

Om jag faller fritt nu
tar någon emot mig då?
Eller landar jag sviktande
på de fluffiga vita molnkuddarna?

Att inte veta
och inte bry sig
vittnar om trygghet i själen
(eller dumdristighet? För tänk om molnen inte är där....)"

-Kraft-

Återskapande ord
värmande
helande
som den ömmaste hand
berör



Av: Mig -09