Nog!

Nu räcker det för den här gången!

Skulle hjälpa A med läxan (Jens är o byter däck) han har skrivit helt fel ord på svenska på engelska glosorna. Efter en massa dividerande hit o dit, jag sa att han får ta reda på rätt ord på skolan imorgon, det är ju hans ansvar, hans gnäll och surande för "han skulle lära sig fel ord då!" (Till saken hör att vi rättade honom igår och fick honom att äntligen skriva in orden i glosboken (som han skulle gjort på skolan) men trots ändringen struntade han att ändra i boken!) Jag tyckte det var dags att han började lyssna och ta eget ansvar!
Och vad gör han? JO går och ringer i smyg till Jens och gnäller över att han blir av med en speldag till! (fast jag inte ens sagt det än, å andra sidan är det ju det som gäller när man inte sköter skolan) Och Jens i sin tur ber inte att få tala med mig utan ger honom svaret direkt.... *suuuck*
Känns verkligen som droppen... Har precis förklarat för A att jag har försökt behandla alla tre likadant, hade Oscar gjort samma saker hade jag gjort exakt likadant! Men nu skiter jag i det här i o m att han konstant struntar i vad jag säger, hans far får ta allt ansvar över hans läxor o sånt nu! Jag orkar inte mer!
Vi får se hur detta blir.......