Skrev ett mail...

...idag. Och precis så känns det, just idag...

"Med blicken inbäddad bland molnen
möter jag dagen
halvt bedövad
Bunden eller
total frihet i frånvaro av vetskap?

Omgivande mjukhet
men ändå sval ensamhet
bland så många människor

Om jag faller fritt nu
tar någon emot mig då?
Eller landar jag sviktande
på de fluffiga vita molnkuddarna?

Att inte veta
och inte bry sig
vittnar om trygghet i själen
(eller dumdristighet? För tänk om molnen inte är där....)"