Pingpong i huvudet.

När jag sätter mig ner, eller för den delen lägger mig, så märker jag hur mina tankar studsar runt som små bollar i huvudet. Undrar om de håller på så hela tiden? Fast jag inte märker det för att jag har fullt upp med att pyssla med annat?
Inte konstigt att man får skallebang ibland då! Borde ju blir som blåmärken på insidan, menar jag...

För jag har MÅNGA tankebollar som irrar runt. Förmodligen inte fler än de flesta andra, men ändå ganska rik på det sättet. Tur att man är rik på NÅGOT sätt! ;)

Nej jag skojar, jag är rik på många sätt. För jag ser det som en rikedom även det här med tankebollar. Jag menar, min hjärna funkar ju! Bara en sån sak! *hahaha* Jag vet att närstående oroar sig för att jag engagerar mig i mycket och många, men det är en rikedom det också. Att jag får chansen att engagera mig i härliga människor! Men jag engagerar mig bara när jag känner att jag orkar och VILL. Ingen kan få mig att ändra mig på den punkten.

Att finnas för de som behöver och att försöka hjälpa, det är en del av den jag är. Sen om jag lyckas bättre eller sämre, låter jag vara osagt. *ler* Men värme har jag alltid över!

Däremot har jag lärt mig mycket av min våldsamma bekantskap med "väggen" 2003/2004. Jag har lärt mig att ta en dag i taget, ett problem i taget. Att prioritera mig själv mer än jag gjort, värdesätta mig själv och inte glömma bort att ge mig själv värme emellanåt också. Jag har prioriterat bort bekanta som tog mer energi än de gav, men det är ett pågående livsprojekt. För nya bekantskaper gör man varje dag egentligen. Sila myggor och släppa igenom kameler, det är en rikedom det också. :)

Sen har man familj, barn, arbete, hobbys, hem, osv.osv. Inte konstigt att det är pingismatch i skallen!! Men tack och lov är ju pingpongbollarna nästan bara luft......