Järnspikar!

Har nu varit på halvårskontroll hos farbror doktorn. Som han uttryckte det så var alla prover toppen (B12, kalcium, kolesterol, blodsocker etc) utom järn och blodvärde som var låga. Järnet ska vara 8 men var 5, blodvärdet (som sjunkit sist till 120) hade sjunkit ytterligare till 115.
KAN ju faktiskt vara en bidragande orsak till min obalans i humör och ork....skönt att ha något att ta på.
Han berättade också att hormoner ändras efter en sån här viktnedgång. Detta för att hormonerna annars är instängda i fettet och nu släppts fria. Så man blir lättare gravid och jag tror nog att de allra flesta av er VET hur hormonerna även kan påverka måendet och humöret.

Jag berättade att jag mår bra fysiskt, förutom tröttheten, men att jag känner igen utmattningssymtomen från förr. Jag sa också att det inte handlar om tankar angående kroppen efter operationen utan om att jag har svårt och tufft med att hantera vardagen. Han erbjöd mig kontakt med deras psykolog. Bra! Hon ska kontakta mig. :)

I övrigt umgicks jag med underbara Ammi och fantastiska Andreas och hans charmiga söner! :) Kunde inte haft det bättre. Har laddat positiva energier och slappnat av..... harmonikvoten är påfylld. :) TACK för att ni tycker om och accepterar mig för den jag är!! *kärlek*

Nu ska jag bara försöka orka jobba med att få Jens att förstå att jag inte är frisk....att det INTE är konstigt att jag är trött. Även om man skulle räkna bort allt som hänt sista åren (utmattning, kämpiga högskolestudier, pappas sjukdom och bortgång, nytt krävande jobb) så skulle fortfarande magoperationen finnas kvar och enbart DEN skulle räcka för att förklara tröttheten och orkeslösheten som kommer och går. Energiintaget är ju otroligt mycket mindre nu, kroppen är i stress o.s.v. Så nej...det ÄR inte konstigt....

Känns jätteskönt att jag har släkten och vännerna som stöttar så bra! *tacksam*

Så åter till järnet....ska börja ta järn varje dag. kanske man skulle koka soppa på en spik? ;)