Grönskans prakt i sommarsolen. Som små irrbloss av energi som letar sig in varje por och alstrar värme och djupare andetag.Stillheten i det böljande lövverket smeker hornhinnan och de blänkande solskutten kvittrar i takt med fåglarna.
När vi blundar susar träden högre, mer melodiöst som ett ackompanjemang till hjärtslagen och fågelsången. Njuter av att finnas till....
1 kommentar:
Mmmm så härligt. Jag längtar tills jag kan få känna så igen. :) När två-åringen blivit sju kanske?? ;)
Skicka en kommentar